Tranebergs Segelsällskaps tioårsjubileum

En kort redogörelse över sällskapets tillblivelse och verksamhet.

Under andra världskriget var många motordrivna fartyg kvar i sina "vinteriden" även under somrarna, varför det fanns gott om hamnplatser i Stockholm. När nu kriget tog slut och bensinen släpptes fri, begärde de gamla klubbmedlemmarna sina platser åter, och de under kriget tillkomna medlemmarna fick rätt snart se sig om efter andra båtplatser. Så var fallet med ett antal medlemmar i Alvikens Båtklubb.

Den 9 april 1946 sammanträdde Stig Eierot, Harry Lilja, Bror Hallang, Erik Svendsen, Kurt Tallman och Nils Sandstedt hos Eierot på Ödmårdsvägen och enades om att bilda en egen båtklubb. Till båthamn utsågs en gammal tvättbrygga tillhörande Tranebergs gård vid Tranebergs strand. Det planerades att bygga en flottbrygga på tomfat med plats för c:a 10 båtar.

Man kontaktade hamnstyrelsen och berörda myndigheter, som beviljade hamnfäste mot en årlig avgift av kr 10:-. Sommarsäsongen var nära och möten och diskussioner avhölls nästan dagligen.

Den 7 maj 1946 sammanträdde sällskapet och namnet fastställdes till Tranebergs Segelsällskap.

Bror Hallang meddelade, att han erhållit ett tips av Ing. Tibelius i Idrottsstyrelsen om att de flottar, som Bränslekommissionen använt till sin såg vid Alvik var till salu. Flottarna besiktigades, varefter Bror Hallang fick i uppdrag att. förvärva desamma. Stig Eierot lånade sällskapet kr 500:- som startkapital. Det inköpte flottarna för kr 375:- samt annan nödvändig materiel.

På kvällarna liksom lördagar och söndagar arbetades det med frigöring och iordningställande av flottbryggorna och en söndagsförmiddag fraktades dessa till hamnplatsen och förankrades provisoriskt med pålar, varefter de första båtarna förtöjde vid bryggan, Eierots kanot, Hallangs motorsegelbåt, Sandstedts segelbåt.

Utom de tidigare nämnda personerna tillkom herrar E. Keller, I. Bergman, R. Björkman, samtliga kamrater från A.B.K. , vidare Oskar Nygren, Lage Samson, D. Pedersen, H. Thews m.fl. Det arbetades friskt varje ledig stund med förankring av bryggorna och iordningställandet av båtplatser.
Den 15 juni 1946 styrelsesammanträde med bestämmande av avgifter och diskussion om vidare dispositioner.
I oktober 1946 kontaktades Ulvsunda Båtklubb, och tillstånd erhölls att få disponera slip och slipvagn för uppdragning av sällskapets båtar på en av Idrottsstyrelsen anvisad plats i Margretelundsområdet.
Sällskapets första årsmöte hölls den 19 februari 1947 i klubblokalerna i Alviks tennishall. Närvarande 38 medlemmar.
Frågan om klubbholme upptogs till behandling men bordlades tillsvidare.
Till sommarsäsongen 1947 arbetades det friskt med iordningställandet av hamnområdet och största delen av medlemmarna deltog med entusiasm i arbetet. Flottbryggorna reparerades och förankrades i överensstämmelse med vunna erfarenheter från föregående säsong.

På sammanträde den 16 april 1947 tillsattes I.Bergman såom varschef och H.Lilja meddelade de första resultaten av förhandlingar angående varvsplats på Idrottsstyrelsens nya varvsområde på Margretelund . Förslag av särskild tillsatt kommitte för utformning av standert och mössmärke godkändes. Till standert antogs en trekantig vimpel med orangegul botten och grön bård med bokstäverna TSS i grönt samt över dessa en sträckande trana, även denna i grönt. Genom beslut vid årsmötet 1953 ändrades standerten så, att den orangegula bottnen blev vit men för övrigt oförändrad.

I hamnen byggdes en liten vaktstuga och elektriskt ljus anslöts till gatubelysningen. Vakthållningen sköttes så, att varje båtägare tog sin nattvakt i tur och ordning. En båt anskaffades och byggdes om till bojeka.

Hösten 1947 blev sliptagningen av klubbens båtar avsevärt försenad, enär slipen på det nya området inte blev färdig förrän i november. Isen hade redan börjat lägga, innan uppdragningen kunde påbörjas .

Årsmötet 1948 hölls i Tranebergsstugan i kombination med supe och dans.
21 medlemmar deltog.

Styrelsens arbete resulterade i att under sommaren tillkom i hamnen 2 st betongpontoner, för övrigt förlöpte säsongen som vanligt med vakthållningsgnäll och friluftsliv på sjön.

På hösten "parkerades" båtarna åter på varvet vid Margretelund.

Den 9 december 1948 hölls medlemsmöte i SALK med 37 medlemmar närvarande ävensom damer. Kurt Tallman inträdde såsom ordförande, emedan Eierot inte kunde anslå någon tid till befattningen. Kl. 20.20 intogs kaffe med dopp. Göran Brunius kåserade om långsegling utefter Sveriges kuster, och Jack M. Iversen jr visade ett par kortare färgfilmer.

Under våren hade H. Lilja kontaktat borgarrådet Berglund och inlett underhandlingar om ett varvsområde på Johannelund.
Årsmötet den 9 mars 1949 avhölls i Plankafeet i Traneberg.
På medlemsmöte i Plankafeet den 11 april 1950 (c:a 40 närvarande) beslöts förhyrning av varvsområdet. Under sommaren och hösten assisterades Svendsen och Lilja mycket av O. Nygren, O.Johansson, Sjöqvist , B. Hellström m.fl. vid planeringsarbetena. Mera om varvet på annat ställe.

Under tiden 1949-1953 arrenderade sällskapet Södra Alnusholmarna som klubbholme, men på grund av det stora avståndet var frekvensen liten, och. då ekonomien var dålig förlängdes icke arrendet av klubbholmen. Under de följande åren har hamnen förbättrats med ytterligare flera pontoner och pålad brygga.

Tack vare medlemmarnas egen arbetsinsats har vi kunnat bygga ut sällskapets hamn och varv .
Att allt detta kunnat genomföras på så relativt kort tid har vi först och främst medlemmarnas stora arbetsinsats att tacka för, både när det gäller planering och utförande, så att klubbkamraterna med skäl kan känna sig stolta över att tillhöra Tranebergs Segelsällskap.

Traneberg i maj 1956